Invigningen av kongressen
Invigningscermonien hölls i Viktoriahallen på mässan, vid ingången spelade Lasse Törnqvist trumpet understödd av Sweet Jazz Trio för de som samlats att invänta klockslaget.
Förbundets ordförande Inge-Britt Lundin öppnade invigningen och lämnade sedan över talarstolen till socialminister Lars Engqvist.
Kongressens huvudsponsor Paul Lederhausen som grundade McDonalds i Sverige och Prof Birgitta Strandvik höll också tal innan 'vikingarna' invaderade.
Vikingarna var gruppen Jambalaya som utklädda underhöll med 'svenska' rytmer.
En av de deltagande tjejerna lyckades de nog genera genom att 'röva' upp henne på scenen och bedyra henne deras kärlek, som tack krävde de en puss som de naturligtvis fick.
Det kan verka grylligt med dessa långa namn före förkortningarna men jag skriver ut dem så ni som undrat ser vad förkortningarna står för.
Efter 'vikingarna' höll International Cystic Fibrosis (Mucoviscidosis) Association, ICF(M)A's förre ordförande, Ian Thompson tal följt av den nya ordförande som jag i skrivande stund ej har namnet på, han valdes tidigare under dagen.
Sedan följde tal av A George F Davidson, Ordförande för Scientific/Medical Advisory Board of ICF(M)A, SMAC. Och Gerd Döring, Ordförande för European Cystic Fibrosis Society, ECFS.
Efter en stund till med The Entertainment avslutades invigningen med The Joseph Levy Memorial Lecture som inleddes med tal av A George F Davidson och innehöll en föreläsning av OC PhD FRS FRSC Lap-Chee Tsui.

Som synes av alla titlar före namnet är han en mycket beläst herre och den person som tillsammans med sitt team vid The Hospital for Sick Children i Toronto betytt mest för CF-forskningen av i dag. Lap-Chee Tsui och hans team är de som funnit och kartlagt CFTR-genen som är hela problemet med sjukdomen.

Nivån på hans föreläsning var naturligtvis en bra bit över oss lekmäns horisont men en och annan professor tyckte nog det var intressant.

På kvällen efter samling i Stockholms stadshus park där en yngling i motorbåt visade delegaterna hur vit en svensk rumpa kan vara denna tid på året intog vi Blå hallen.
Stockholms Stad bjöd på invignings-buffé, svenska delikatesser som rökt och gravad lax fanns på borden. Tyvärr hade inte arrangörerna förstått hur hungriga människor hinner bli till halv åtta på kvällen så maten tog faktiskt slut.		 Trots trängseln lyckades vi Norrlänningar hitta varandra.
Här Monica från Umeå med Eva från Boden och sjukgymnast Åsa från Sunderby sjukhus i Blå Salen
Efter buffén fick vi tillfälle att beundra Gyllene salen en trappa upp, jag kan inte beskriva salen den måste ses, bilden på förstasidan är därifrån.